Det är en man som åker samma buss som mig på morgonen och han är så sjukt lik Stephin Meritt (bilden) som är sångare i ett band som har utvecklats till att bli ett av de band som ligger närmast mitt hjärta, The Magnetic Fields.

Och hej vad mycket ord det blev på samma gång där..

Mitt hjärta rusar liksom iväg lite varje gång jag ser mannen. Han tittar på mig och jag tittar på honom och vi har nästan börjat känna igen varandra, tror jag, och han har säkert ingen aning om varför jag tittar på honom som om han vore känd. För han är antagligen världens mest okända lagerarbetare eller något..

Men jag gillar mannen ändå.