Satt och skrattade på bussen imorse när jag tittade på klippen nedan. Den med teletubbies är helt genial. 

Har aldrig förstått mig på teletubbies, jag menar, personerna som skapat hela konceptet måste ha gått på lsd eller något dylikt. Vita kaniner, grönska, fyra färgglada fjantar med antenner på huvudet, och en bebis som agerar sol.
Vad. Hände??

I vilket fall som helst, Crystal Castles = bra musik!

Mina vänner, jag har på helt egen hand lyckats åstadkomma en helt underbar träningsvärk, i både mage och armar. Jag vet inte vad som hänt, men det är sant när jag säger att jag har börjat träna lite smått. Det känns bra!

Jag vill må bra, och man mår bra av att träna.

Om sisådär 11 dagar fyller jag år. 19 är en meningslös ålder. Ett år av väntan.
Jag orkar inte vänta. Det känns som man väntar exakt hela tiden. På allt. På bussar, på att lektioner ska ta slut, på att få svar, på bättre tider..

Nä fy!

Di Leva är mitt knark just nu, lyckopiller och kärlekspiller. Mår bra av Di Leva! Han är en fin och intressant människa. Han är kärlek!

José González - Hints


Lorensbergsteatern den 17 april. Jag vill väldigt gärna dit!

Jag började lyssna på Moby i slutet av sjuan tror jag. Då allt var skit. Sen dess har han funnits med mig, och utvecklats till en av mina favoriter.

Hans album Play är enligt mig ett av de absolut bästa som gjorts. Någonsin.

Bibbis visa





Cornelis musik är nog det finaste jag vet. 
Punkt slut.

Den 20 mars vill jag till Lorensbergsteatern. Det hade ju faktiskt varit en perfekt födelsedagspresent till mig som fyller år tre dagar innan.

Jag förstår inte de som tycker illa om honom bara för att det är något man ska. Skittöntigt tycker jag!

Mika är väldigt mycket 2007 för mig. Jag tyckte han var så fin och så bra då.
Jag tycker väl innerst inne fortfarande att han är fin och bra. Men jag har väl kanske växt ifrån honom...

Fast vem vet, jag kanske börjar lyssna på hans musik nu igen när en av hans låtar ska vara med i vårt sceniska musikprojekt och allt. Det är trots allt väldigt fin musik.

Denna man förbryllar mig! I intervjuer är han knepig och oerhört fåordig, han är svår. 
Men hans musik är helt fantastisk, och då menar jag inte bara i Magnetic Fields, även som soloartist är Stephin lite av ett musikaliskt geni.

Det är väl just det knepiga med honom som jag fallit så enormt för. Hans texter, hans ombytliga röst och hans säregna personlighet. 

Stephin in my ♥ ungefär. Lite gulligt sådär.



HTML vill inte fungera för mig. Blir arg. Ville lägga upp ett fint klipp. Hittade en lösning. Tryck på bilden och vips kommer du till klippet!

If a person should ever like a person,
then a person should like me...




Harvester of Hearts

Rufus Wainwright. Musikalisk som få. Spelar piano med sån otrolig känsla.
Det är så fint, så fint!

Jag har varit internet-lös sedan klockan 04.00 imorse!!!!!!!! Det tär på en...
Men nu är jag äntligen tillbaka. Det som var mest jobbigt med att inte ha tillgång till cyber-världen var att jag inte kunde använda Spotify. Jag borde skaffa premium, är verkligen fullkomligt beroende av den fantastiska musiktjänsten!

Innan jag blev internet-lös, alltså igår kväll, pysslade jag lite med en gammal spellista. Uppdaterade den lite och rensade bort gammalt skräp. Den blev riktigt bra men är inte på långa vägar klar än. Tycker ni borde subscriba den om ni vill ha en skön musikupplevelse. Listan är fylld av musikaliska guldkorn...eller ah, fylld vet jag väl inte. Den innehåller än så länge bara 19 låtar. Men det kommer fler.

Har alltid älskat låten. Har alltid älskat videon!

Kent - Töntarna




Jag är nöjd, det blev fint med lite färg bland allt det vita i mitt rum. Bilderna kommer från kent-lådan som jag fick i julklapp.

C'est magnifique! 

Oh ja, en kärlekssaga är det allt. Jag har fallit pladask för den här fantastiska mannen med rösten som trollbinder en så totalt. Det är en helt fantastisk upplevelse att lära känna hans vackra musik. 

Nog vet jag allt att jag ältar det här. Men musik är en livsnödvändighet för mig, och när man finner musik som verkligen berör en, riktig musik som inte blir totalt sönderspelad på radion, då blir man lätt otroligt frälst och fast vid den. 

Jag tycker varenda kotte borde ge Ray en värdig chans.
Här, klicka på denna länk så kommer ni till min lista med alla Rays låtar. 





Detta var en kärleksförklaring som jag kände var viktig för mig. Lev med det!

Mitt hår, som nu är ganska fint, fick jag många komplimanger för idag. Kände mig helt överrumplad. Men det var ganska trevligt. 

Jag åt mitt första julbord idag också. Bamba-varianten. Det blev ett halv-vegetariskt sådant för min del. Sojakorv och potatismos. Kunde inte låta bli sillen. Det är faktiskt äckligt gott. Äckligt, men gott!

Längtar dock till det riktigt riktiga julbordet här hemma i mitt finfina hem med min finfina familj. Jag hoppas på revben och goda små köttbullar, och ägghalvor med stenbitsrom och räkor på.

Jag har fått Ebba-feber och Imperiet-smittan. Tror det är tack vare min tandläkare som lyssnade på det.. Tycker det är alldeles förträffligt faktiskt, för åh vad bra det är. Riktig jävla musik med riktiga jävla texter!!!

Musik är livet och livet är musik. Man har sina perioder och det är fantastiskt tycker jag, att trots att man inte lyssnar på samma musik hela tiden så glömmer man den aldrig, den finns alltid kvar och ens kärlek till den bor där i hjärtat hela tiden.

Det var herren i huset som introducerade Ebba Grön och Imperiet för mig. Vet inte hur länge sen det var. Men ja, man blir lätt frälst av sådant fint.







Ebba Grön och Imperiet på spotify <---Klicka

Stone Temple Pilots - Vasoline




Har återupptagit min kontakt med Stone Temple Pilots.
Det är det bästa jag gjort på länge.

Har saknat Scott Weilands röst.

Så oerhört musikalisk.

Hans röst trollbinder mig. Omfamnar mig. Får mig att helt försvinna. Det är vackert.

Detta är verkligen det finaste jag vet!

Robyn - Love Kills


Om ni inte tycker om denna låt blir jag gråhårig. Den är uuurbra, mästerlig, partyparty, och bäst just nu.
Åh vilken begåvad tjej!

Markus Krunegård - Mitt kvarter

Flera som jag samtalat med om Markus påstår att det krävs lite av en själv för att fatta tycke för hans musik. Det krävs en del för att acceptera hans texter. Hans röst. 

Men Markus var kärlek med en gång för mig. Vill bara uttrycka det, en gång för alla.