Ville ta med mig varenda liten hårboll hem.

Jag saknar mina råttor så enormt just idag. För att jag påmindes om hur underbara dom var.
Mina små råttweilers, gud vad jag älskade er!

Herregud, jag hade önskat mig råttor i över tre år och jag hade planscher på tamråttor i hela mitt rum.

En dag på sommaren, jag var 13, ringde mamma mig, jag var i husvagnen. Vi pratade om allt möjligt och plötsligt sa hon att hon och Tony hade kommit överens om att jag skulle få köpa mig en råtta.

Behöver jag beskriva min lycka? Jag minns i alla fall att tårar var inblandade.

Min första lilla goseboll, Doris, var mysig hon. Men det var när jag köpte min andra ögonsten,  Sally, som jag insåg vad råttor faktiskt är för djur. Intelligenta och översociala små varelser. Hundar i mindre format.
Sally blev bästa kompis med Zorro. Hjärtat vad jag saknar dig!

Det finns så många historier om mina älskade kloakdjur. Jag kommer aldrig att glömma...

Längtar tills dagen kommer då jag har möjlighet att skaffa nya råttor, för tro mig, det finns inget bättre husdjur.