om drömmar

Magnetic Fields - Asleep and Dreaming




Ibland, eller ah, allt som ofta drömmer jag mig bort. Jag fantiserar ihop en historia i mitt huvud om att jag har huvudrollen i en musikal som utspelar sig på min skola. Om man varit uppmärksam kan man ha sett mig ta ett och annat danssteg i korridorerna. Jag är fullt medveten om att detta kan se fånigt ut. Men dagdrömmandet hjälper mig att liksom, klara av skolan lite bättre. Och håll med om att det ändå vore ganska så häftigt med lite high school musical på Aranäsgymnasiet?!

Det är härligt att drömma. Både om natten och på dagen. Det är framför allt oerhört viktigt att drömma och bearbeta det som händer i ens liv.

Det sägs att det är typsikt mitt stjärntecken (fisken) att fly verkligheten i dagdrömmeri. Jo. Det är väl kanske så.

Ibland önskar jag att mina drömmar inte bara var på låtsas. Fast vem gör inte det å andra sidan. Tänk om sådant man drömmer skulle inträffa en vacker dag. Att ens drömprins bjuder en på bal och så där ni vet...
Sagolika saker. Askungen och Snövit-grejer. 

Kan det vara så att det bor en rosa prinsess-tjej inom mig trots allt?

En sista grej. Jag är rätt så bra på det här med drömmar, som ni kanske märker........ Jag skulle vilja ge er alla ett tips om ni kanske, av någon anledning tycker att era nattliga drömmar inte är särskilt underhållande.
Det är faktiskt så att man kan styra sitt drömmande, men det krävs träning. Om man intalar sig själv, varje kväll innan man ska sova, att det här vill jag drömma om inatt så ökar chansen att man faktiskt gör det drastiskt. 

Låt oss säga att jag väldigt gärna vill drömma om att gå till skolan iklädd en morotsdress, om jag då intalar mig själv att drömma om det så är chansen stor att så blir fallet. 

Drömmar har alltid fascinerat mig. Många inser inte hur viktiga ens drömmar är. Herregud, de är livsviktiga. Dolda budskap gömmer sig ibland dem. Det är faktiskt sant och bevisat!

Dröm sött.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0