Åhh, har fått hem min ring också. Blåbärspaj-ringen. Den är helt unik och jag hittade den på min favoritblogg just nu. Tjejen som gör smyckena heter Nea och hon är väldigt begåvad!

Fredagen: Sofies överraskningsmiddag ägde rum, och ja, det blev lyckat! Maten var god, sällskapet gick inte att klaga på, och det viktigaste, huvudpersonen var nöjd och glad. Efter middagen drog nästan hela gänget in till Göteborg och vi hade det trevligt på Parken. Mycket tjöt och goooda cheesburgare mitt i natten. Jag skulle nog säga att den kvällen var fulländad.

Lördagen: Jag vaknade tidigt, lite omtöcknad men ändå pigg och fräsch, jag åt lite frukost, sen begav sig jag och syster ner till bussen och mötte upp gölligöllan Matilda, vi tog bussen till stallet och var där i några timmar.


Syster och Biot




Stolt tjej!


Det fanns 5 såna där uuurgulliga saker i stallet. Mm, vi blev kära!

Efter stallet kom jag hem och stupade i säng. Mamma var så där gosig och kom och la en filt på mig.
Några timmar efter min tupplur mötte jag återigen upp Matilda vid bussen, vi åkte till böselandet, ehh ja menar Lindome, och hämtade upp tre små apor. Gotti!

Sen satt vi och vinade i några timmar och efter det åkte vi in till chalmers och dansade och åt nachos. Ja kära vänner, min lördag var hektisk men väldigt bra.



Söndag är det idag och oxfilén står just nu i ugnen och min mage kurrar. Det är ju en i huset som blir gammal nu i veckan och det får man ju änna fira. Änna! 

Nuu vill jag ha mat! Adjö!

Jag är sämst på att blogga för tillfället. Men jag har massor att berätta, so stay tuuuned!

Tänkte uppdatera den här bloggen innan jag lämnar mitt vakna tillstånd.

Det är mycket just nu men trots det börjar min ångest och panik släppa. Kanske för att jag har fått en massa sparkar i baken, kanske för att jag insett hur gott allt faktiskt är. Livet är inte så krångligt när man väl tar tag i det. Har också insett en annan sak såhär efter Stockholm. Den resan gav så mycket. Banden mellan oss esteter knyts allt hårdare och det är med stor sorg i hjärtat jag nu säger att det inte är långt kvar. Snart är tiden med alla dessa fina människor över.

Vissa är som jag nämnt tidigare, extra speciella. Jag är, som jag brukar säga, ingen hater, men det innebär inte heller att jag älskar alla.

En gång i tiden sa en konfirmationledare till mig att man ska älska alla människor men man behöver inte tycka om dem. Jag förstod inte då vad han menade och blev upprörd över det han försökte pränta in i min stackars 14-åriga skalle. Men nu i äldre dagar tror jag nog jag fattar hur han menade, även om jag kanske inte håller med helt...

Hur som haver. Det finns alla sorter av oss människor. Av oss esteter, och även fast det kan vara svårt för mig att säga nu så vet jag med all säkerhet att jag kommer sakna varenda kotte när allt är slut...

God natt!

Den är go och stor min nya halsdukstub för 29 kronor! Göttans. Från BikBok.

Grattis till världens gulligaste tjej, min älskade ginger-vän Sofie!

Robyn - Love Kills


Om ni inte tycker om denna låt blir jag gråhårig. Den är uuurbra, mästerlig, partyparty, och bäst just nu.
Åh vilken begåvad tjej!

Jag känner mig såå omotiverad just nu. Till allt. Att blogga, städa, betala räkningar och inte minst skolan. Fick brev från telenor, "Din överlåtelse är klar, nu har Josephine Möller tagit över abonnemang med telefonnummer 070...."

ÄNDÅ kommer min räkning till mamma. Jag blir så galen, nej, jag blir trött. Matt. Inkompetenta personer är enerverande individer!

Klart slut.

Jag åkte alltså till Stockholm i onsdags och kom hem igår. I tisdags kväll spydde jag och var allmänt jobbig och sjuk. Grät som en tjej över paniken som kom i samband med allt. Ångesten över att jag kanske inte skulle klara av att åka med gjorde mig minst sagt deprimerad.

Men.

Onsdag morgon, ny dag, jag fyllde på med positiv energi och begav mig till Heden. Pigg och fräsch!

Efter ankomsten till Stockholm var det full rulle, non stop, fullspäckat schema. Men oj vilken trevlig resa jag har haft. Vilka fina människor det finns bland oss estet-treor

Special thanks till mina favoriter, för jag har favoriter. Favorisering, mums!

Har fått höra att man är snygg och så. Värt.
Oj va mainstream.

Min mage mår bra nu om någon undrade. Men min näsa har börjat rinna. Jobbig jävel!

Idag har jag införskaffat lite godis och sånt till bussresan upp till huvudstaden. Jag tycker det ska bli enormt roligt. Att äta godis. Nej vad oseriös jag är idag.....!

Jag har nog en del att ta itu med innan onsdagen. Projektplan och sånt där. 

Har börjat tröttna på vissa grejer som försiggår på facebook. Nolifers. NO LIFErs!

Mor säger att jag måste gå och lämna tillbaka filmen vi såg igår. Va jobbig hon eee ibland när man sitter skönt i soffan. Masken måste följa med. Han är helt okej ändå.

Filmen hette Brothers förresten. Den var helt okej.

Tack för mig!

Pete Yorn - Lose You


Värmeljusen är tända, musiken är fixad, min kära familj är samlad och jag har det varmt och gott.
Min mage är inte helt hundra, men vad gör det i det stora hela?


På onsdag åker jag till Stockholm och kommer hem på fredag. Jag känner mig stressad över klädval och sånt där ytligt tjafs. Måste tvätta upp en del kläder och stryka och planera och fixa och dona.

Min mor säger att jag stressar upp mig över onödiga saker hela tiden.

Stockholm ska i alla fall bli awesome. Massa esteter, däribland mina fina och fantastiska vänner. 

En sista grej nu bara innan jag slutar. Ett avsnitt. Jag har bara ett enda True Blood-avsnitt kvar. Vill inte kolla på det. Ska spara det så länge jag kan. Kanske tills säsong fyra kommer. För då är ju framtiden säkrad liksom. Åh vad jag ältar denna serie men jag har blivit vampyr-biten och är helt smittad. 

Tack och hej.

Linnea! Åh vad den tjejen inspirerar mig! Hon är så cool, så ball, så braa! 

Google är bra på att diagnostisera sjukdomar. Jag har magkatarr. Kanske.. 

Vad det än må vara så har jag i alla fall magsmärtor som inte är av denna värld. Dööööö!

Nu har det gått en eller två dagar sedan jag bloggade och därför känner jag att det nu är dags.
Jag är så kär just nu. Ni vet den där berusande känslan som gör att man bara vill ha mer och mer och mer. Jag vet och ni kanske vet att jag är nördig men vampyrer är helt fantastiska varelser.

Nu är jag inne på tredje säsongen av True Blood och jag fruktar dagen då jag kommer behöva genomlida det sista avsnittet. Vetskapen om att det kan komma att dröja innan säsong fyra kommer ut gör mig olycklig. Åh, vad har ni gjort med mig kära True Blood-vänner?




Annars är livet ganska bra. Allt känns lagom just nu. Det är lagom höstigt ute. Jag är lagom förkyld och skolan är lagom bra. 

Det var nog allt jag ville dela med mig av idag.
Puss och kram

Jace Everett - Bad Things




Jag är fast! Helt fast.

Nä, nu har jag nästan ändrat mig lite. En mobiltelefon är bra, och en ipod är också bra. En iphone är både och. Så att jag tänkte önska mig en. I studentpresent. Lite långt kvar fast ne. En fin iphone 4 i studentpresent, det är la bra?

Fredagshälsningar från de snyggaste brudarna på Aranäs!

Idag somnade jag på pendeln på väg till skolan!!!! Blä. Hade väldigt seriösa funderingar på att gå bort till skolsysters vilorum och slumra en timma men nej. Så blev det inte...

Jag är inte klar med mitt historia och religion-arbete och det känns anus bananus!!  Kommer få vara uppe hela natten lång och jag vill ju sova.

Musikallektionerna går i alla fall bra. Idag fick jag en liten privat sånglektion, mycket bra! Måste bara kom ihåg alla de där knepen. Om cirkus en och en halv vecka är det Stockholm som gäller och sen någon gång efter det är det premiär för Grease. Jag har en ganska stor roll och jag har solo-sång. Stackars mina nerver.

Vad händer med tiden och när får jag sova? 

Idag har jag haft ont i halsen, vandrat runt i Kville, åkt en buss jag aldrig åkt förut, suttit på ett apotek, spelat mini-tennis, skämts litegrann (hehe), ätit aaaaaasgod thaimat, pluggat i 5 timmar i ett bibliotek.
Tur man har fina vänner som kommer med te och sånt till en. Gullungar!!

En sak jag inte tänker göra är att somna i en fåtölj på ett bibliotek. Folk skrattar...
Usch vad elaka vi är, stackaren..

Jag har bestämt att jag hatar mitt hår just nu! Så den 25:e smäller det till om man säger så, höhöhö. 

Är inte så inspirerad just nu så det blir ingen bild i detta inlägg. Är hungrig, maaaaat!

Tack och hej.

Vidrigt och inte det minsta roligt...eller jo, lite kanske för 




vattnet?

Åh vad fin! Den jag vill ha på 32 GB kostar bara 3095 kr...............

Skolan e kul...

Puss

Spännande saker som händer på måndagar.

- Se om man kommer upp ur sängen.
- Se vilka de nya top artists och top tracks är på Spotify.
- Se om någon förändrats under helgen, nån med ny hårfärg kanske?

Något som inte är fullt så spännande är att min kära kära älskade och helt fantastiska ipod som nog är världens bästa lilla uppfinning börjar gå på sista versen. Det är med stor sorg i hjärtat som jag nu inser att slutet är nära. 


Du är det finaste jag vet! Älskade ipod nano <3


Jag behöver en ny ipod med ca 8415350325 GB minne för jag mår inte bra när all min musik inte får plats. Ni förstår, när man har femtioelva olika favoritband och favoritartister vill man (eller i alla fall jag) ha alla deras album på ipoden. Detta är vad många skulle kalla, ett typiskt i-landsproblem. Jajaja. Det är vilket fall som helst frustrerande.

Nu ska jag koka mig en kopp te. Dricka teet. Tvätta ansiktet, hoppa i säng.

God natt! 

Förut blåste jag nästan bort. Nästan asså.. Det är så kallt och höstigt nu och det gick så fort. Förändringen, sommar till höst. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Känns som jag tappar bort mig ibland. Bland allt runt omkring. Inte på ett deppigt sätt. Borttappad menar jag. Att det inte är deppigt. Jag är mer uppe i det blå om ni förstår. Svävar iväg lite för lätt. Men det är ju bra. Bättre att sväva iväg än att gräva ner sig. 

Förstår inte riktigt allt heller. Hur vissa stressar och andra gör ingenting. Man tvingas skicka obekväma mail till nån man inte känner. Tigga pengar sådär fast ändå inte. För pengarna är ju mina.

Jag förstår inte riktigt allas tankegångar, men det kanske också är bra. För vad jobbigt det hade varit om allt varit helt glasklart. Det hade varit trist. 

Det som känns förträffligt bra och en gnutta underbart är att jag efter många år hittat rätt när det gäller människor. Mina människor. Mina personer. Det är faktiskt en sprudlande känsla. Jag tycker om er så mycket och jag tycker om att ni tycker om mig tillbaka. 

För så är det inte alltid, att man blir omtyckt tillbaka. Unrequited ni vet. Eller så vet ni inte. Men då kan ni googla det. 

Det blir inte så mycket klagosång i detta inlägg. Men jag vill ändå att ni ska veta att min hals börjar kännas sådär äckligt förkyld och min näsa rinner och jag nyser okontrollerat, typ på resturanger och sånt. Ganska enerverande får jag säga.

Imorgon börjar en ny vecka och jag känner nu att det är på riktigt. Skärp mig! Jag kan inte bara skjuta upp saker så som jag gör nu. Bajs. Vill inte ta studenten och sen läsa ett fjärde år. Det är fusk tycker jag. Men det händer nog inte men i alla fall. Det hade varit sjukt ovärt som man säger nuförtiden..

Det var allt jag hade. 

Vilken bra helg jag har haft! Umgåtts med de bästa jag vet. Brände tyvärr lite väl mycket pengar igår kanske. Men after all, det var värt det.

Hade en mycket trevlig nostalgi-tripp med min kära föräldrar också. Vi grävde oss djupt ner i 80-talets fantastiska musik och det blev många skratt. Jag tror inte på tidigare liv men jag tror ändå att jag på något sätt har upplevt 80-talet för åh vad jag känner en stark connection till det.

På tal om nostalgi och så. Tänkte bjuda på en alldeles egen nostalgi-tripp. Temat är frisyrer. 
Det är lite med gråten i halsen jag bjuder er på detta för oj vad jag saknar mitt långa fluffiga hår. 


åhh..


Oj.


Mörkt


Mörkare


Fluff


BLÄ!


Enbuske


Oj längesedan.

Som avslut på detta får ni en gammal goding. Tack och adjö!

Ultravox - Dancing with tears in my eyes

Magnetic Fields - The sun goes down and the world goes dancing

Markus Krunegård - Mitt kvarter

Flera som jag samtalat med om Markus påstår att det krävs lite av en själv för att fatta tycke för hans musik. Det krävs en del för att acceptera hans texter. Hans röst. 

Men Markus var kärlek med en gång för mig. Vill bara uttrycka det, en gång för alla.